Det finns flera olika sätt att grundlägga ett hus. Det äldsta sättet är att grundlägga huset på stenar. Fram till första delen av förra sekelskiftet var det vanligt att bygga hus med källare. För att minska byggkostnaderna började man bygga hus med krypgrund. Krypgrunden fick sin inspiration från torpen, därför kallas grunden av många för torpargrund. När krypgrunden inte visade sig vara tillräcklig billig byggdes husen istället på betongplatta.
Det visade sig att krypgrund inte var den idealiska lösningen. Krypgrunder drabbas ofta av fuktskador. Fuktskadorna uppstår genom att utomhusluft flödare genom grunden. Man skulle kunna tycka att med tillräckligt många ventiler så skulle ventilationen ta hand om fukten. Men det finns ett stort men här. Utomhusluft som strömmar in i grunden kyls ner av grunden. En krypgrund har oftast lägre temperatur, i vart fall under de kritiska månaderna. Luft som kyls ger upphov till kondens. Det innebär att den relativa luftfuktigheten ökar. Eftersom svampar trivs och utvecklas vid luftfuktighet som överstiger 75 % så innebär detta ett problem för krypgrunden.
Skillnaden mellan torp och krypgrund (torpargrund), är att torpen inte hade isolerade golv samt att det eldades i vedspisen året runt. Värmen från spisen höll grunden varm. När luft blåste in i grunden värmdes den upp. Luft som värms upp innebär att den relativa luftfuktigheten sjunker, som i sin tur innebär minskad risk för fuktskador. Krypgrunder har välisolerade golv. Den lilla värme som stålar ner i grunden är inte tillräcklig för att hålla fukten borta.
Det går att komma tillrätta med problemet genom att sätta in avfuktare i krypgrunden. Dock ska man inte sätta in kondensavfuktare eftersom anläggningen fryser när temperaturen går under 0 grader.
Istället för krypgrunder har man börjat bygga varmgrund. Varmgrund är en välisolerad krypgrund. Varm luft tas in i grunde och låter den stiga upp i huset. Vinsten blir varma golv utan alltför stora energiförluster.
No related posts.